Vi höll en workshop på Teklafestivalen - du anar aldrig vad som hände sen!

Vi höll en workshop på Teklafestivalen - du anar aldrig vad som hände sen!

den 12 april 2016

I lördags var Creuna på Teklafestivalen och workshopade med ett gäng fantastiskt kreativa tjejer på temat Internet of Things.

Teklafestivalen är en teknikfestival för tjejer mellan 11 och 18 år som arrangeras av KTH och Robyn. Under en heldag får tjejerna genom workshops testa på allt från robotprogrammering till speldesign, proteinrening och 3D-printing. I år var vi med och höll två fullsatta workshops på temat Internet of Things där tjejerna fick hitta på egna idéer och sedan realisera dem.

Vi valde att sätta ihop vår workshop med helt unikt material riktat till den äldre målgruppen på festivalen, tjejer 15-18 år. Inför workshopen labbade vi själva med Philips Hue-lampor, musik som triggas av olika händelser och diverse appar för att koppla ihop intressanta flöden på temat. Vi förflyttade oss sedan till skissbordet för att rita, laminera och mecka fram fysiskt material för tjejerna att labba med - trots att det de egentligen experimenterade med var Internet of Things - ettor och nollor som skickas mellan uppkopplade prylar.

Vår målbild, när vi jobbade fram materialet, var att tjejerna skulle lämna workshopen med en känsla av att allt är möjligt! Att idéerna verkligen kom från dem och deras behov - inte från begränsningar eller möjligheter i den app de sedan labbade lösning i.

Intro: Ropen skalla, teknik är för alla!

Vi som höll i workshopen har alla helt olika bakgrund - detta använde vi som exempel på att teknik är för alla och att alla vägar minsann kan leda till tekniken. En av oss hade till exempel tänkt bli Hollywoodskådis men halkade istället in på programmering som på ett bananskal. En annan av oss var och pluggade på operahögskolan utomlands och blev i smyg anmäld till en utbildning på KTH av sin pojkvän. En tredje valde helt sonika det i kurskatalogen som såg minst tråkigt ut - data och systemvetenskap! Och en fjärde av oss hoppade lite nervöst på samma tekniska utbildning som bästa kompisen. Kompisen hoppade snabbt av, men det visade sig att det inte gjorde något alls.

Workshopen

Vad sjutton är nu Internet of Things - och vad ska vi med det till? Vi inledde workshopen med några verkliga och självförklarande exempel - självklart ackompanjerat av animerade giffar! Vad sägs om kaffebryggaren som sätter igång sig själv på morgonen, så att du vaknar till en ljuvlig kaffedoft? Eller att den där blomman du gillar lite extra skickar dig ett meddelande när den behöver vatten? Det går till och med att få gatubelysning att känna av väder med dålig sikt för att kunna ställa om till extra stark gatubelysning och få ned antalet trafikolyckor. Möjligheterna är oändliga!

Vi hade med oss egna högtalare och drog på musik på ordentligt hög volym för att sätta stämningen, släppa hämningarna och bryta impulser att vilja göra annat (typ kolla mobilen). Efter en högljudd första uppvärmningsövning var tjejerna indelade i fyra mindre grupper. Prestationen, och en och annan skämskudde, släppte de med musiken - nu var det dags att labba och ha kul!

Eftersom vår verklighet ofta går ut på att lösa problem, givet vissa förutsättningar, hade vi förberett ett gäng scenarier som tjejerna fick sätta tänderna i. Några exempel:

  • Romeo och Julia vill inget hellre än att kommunicera med varandra. Men deras förhållande måste förbi hemligt för omvärlden - hur kan Internet of Things hjälpa dem att hålla kärleken hemlig och vid liv?
  • Anna vill att pappa ska vara klar med maten när hon kommer hem från innebandyträningen - hur kan Internet of Things hjälpa honom att veta när det är dags att sätta igång och tajma Annas hemkomst?
  • Mormor vill ta del av vad som händer i barnbarnens liv men är inte så vass på det här med data. Kan vi använda Internet of Things för att hjälpa henne hänga med utan att lära henne varenda ny tjänst som ploppar upp?

Utifrån cirka 10 scenarier och vårt framtagna labbmaterial fick tjejerna tillsammans hitta på ännu fler scenarier, idéer och lösningar därtill. För att realisera deras tankar hade vi med oss iPads, tjänsten If This Then That (IFTTT), Philips Hue-lampor och en Sonos-högtalare med en egenbyggd integration till Dropbox (eftersom det inte fanns något färdigt sätt att spela upp en låt). Vi körde en kort demo av tekniken och sen släppte vi lös grupperna! Kreativa som sjutton satte tjejerna igång och idéerna sprutade:

Material att labba med på Teklafestival

Jag vet, vi letar upp en bild på en regnbåge och ställer lampans färg efter den!

En självklar grej är ju att sätta igång en låt jag gillar på morgonen när jag ska vakna. Och kanske samtidigt ha stegrat upp ljuset i rummet nån halvtimme innan eller så i en färg som matchar låten?

När jag gillar saker på instagram skulle det rädda mitt liv om jag kunde posta ut alla mina likes på en egen Tumblr: typ "Liked by me".

Mormor kan ju inte Instagram, men hon älskar roliga bilder på katter. Vi följer en hashtag åt mormor med katter! Och varje gång nån lägger till på #katt så skickar vi ett mail med kattbilden till mormor. Oj, på 5 minuter har hon redan 20 mail...

Om luftfuktigheten går över 70% bara måste jag bli påmind om att ta på mig vattenfast mascara.

Jag skulle vilja att lampan i hallen, som jag behöver tänd för att kunna somna, släcktes när jag väl somnat. Det är ju faktiskt onödigt att den står på och tickar energi hela natten...

Varje gång jag fotar en bild i skolan så vill jag att den sparas i ett album i min telefon som jag skapat och döpt till "Bilder från skolan". Och kanske att jag fixar ett album som automatiskt sparar alla bilder och videos jag tar på min dansklass också. Det är ju coolt att telefonen vet var jag är så att bilderna hamnar rätt.

Jag tänker att det här skulle kunna hjälpa artister att få mer spridning på sitt innehåll över flera sociala kanaler utan att det skulle behöva kännas krystat.

Det var så häftigt att se tjejerna skapa längre och mer komplicerade kedjor av händelser och flöden. Och när en kedja inte funkade, se hur de börja felsöka metodiskt tillsammans.

Eftersom de flesta dessutom var så nyfikna på vår egenförfattade integration mot Sonoshögtalarna så styrde Carro, alias den_långa_tanten, dessutom upp en snabb demo av hur kod kan se ut. Färgglatt, så det inte skulle kännas för främmande.

Varför spelar låten bara 20 sekunder? Kan vi ställa om så att den spelas längre med den där siffran? Ja, visst! Vi testar. Va, var det inte svårare än så?

Våra lärdomar

Att hålla en inspirerande och nyskapande workshop är inte en baggis alla gånger, och att hålla en workshop med barn och ungdomar kräver lite extra kärlek och eftertanke för att hamna rätt och engagera målgruppen. Vi har lärt oss massor!

En av de största utmaningarna denna gång var de väldigt varierande förkunskaperna. Några av tjejerna hade aldrig experimenterat med teknik medan några redan kunde programmera. Att få alla att känna sig utmanade, samtidigt som vi ville att alla skulle gå därifrån med känslan att de hade lyckats, var verkligen en balansgång! Tricket i detta fall var att göra workshopen modulär - ha en grundplatta som alla klarar av, samtidigt som den går att bygga på i oändlighet. I praktiken betydde det för oss att ha en lista på svårare uppgifter som vi kunde kasta in om en grupp kändes understimulerad.

 

Vårt fysiska material visade sig fungera hur bra som helst och var helt avgörande i att uppmuntra och samla tjejernas gemensamma kreativitet, problemlösningsförmåga och upptäckarlust. Materialet aktiverade hela gruppen och var otroligt lättjobbat. Vi fick till de diskussioner vi var ute efter, tjejerna ägde verkligen sina idéer! Våra iPads och appar, där flödena sedan kunde realiseras, blev sekundära verktyg där de snabbt kunde bygga lösningarna. Och vips hade de faktiskt också lärt sig grundprinciperna i programmering.

Ja, men vad hände sen då? Efter workshopen undrar du? Jo, då fick alla tjejer, workshophandledare, föräldrar och KTH-ambassadörer popcorn och läsk och sen liveuppträdande av både Little Jinder och Robyn! Vilken dag <3